tag:blogger.com,1999:blog-26771545523478833552024-02-19T02:07:45.324-08:00This Is My Story...~blog yang ceritA tentang aku dan dunia sekeliling aku~Shafiq Asnawihttp://www.blogger.com/profile/09150109288201088304noreply@blogger.comBlogger10125tag:blogger.com,1999:blog-2677154552347883355.post-30554907344433358372011-04-08T18:33:00.000-07:002011-04-08T18:33:09.184-07:00The Inconvenient Truth<!--[if !mso]> <style>
v\:* {behavior:url(#default#VML);}
o\:* {behavior:url(#default#VML);}
w\:* {behavior:url(#default#VML);}
.shape {behavior:url(#default#VML);}
</style> <![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:TrackMoves>false</w:TrackMoves> <w:TrackFormatting/> <w:PunctuationKerning/> <w:ValidateAgainstSchemas/> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:DoNotPromoteQF/> <w:LidThemeOther>EN-US</w:LidThemeOther> <w:LidThemeAsian>X-NONE</w:LidThemeAsian> <w:LidThemeComplexScript>X-NONE</w:LidThemeComplexScript> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables/> <w:SnapToGridInCell/> <w:WrapTextWithPunct/> <w:UseAsianBreakRules/> <w:DontGrowAutofit/> <w:SplitPgBreakAndParaMark/> <w:DontVertAlignCellWithSp/> <w:DontBreakConstrainedForcedTables/> <w:DontVertAlignInTxbx/> <w:Word11KerningPairs/> <w:CachedColBalance/> </w:Compatibility> <m:mathPr> <m:mathFont m:val="Cambria Math"/> <m:brkBin m:val="before"/> <m:brkBinSub m:val="--"/> <m:smallFrac m:val="off"/> <m:dispDef/> <m:lMargin m:val="0"/> <m:rMargin m:val="0"/> <m:defJc m:val="centerGroup"/> <m:wrapIndent m:val="1440"/> <m:intLim m:val="subSup"/> <m:naryLim m:val="undOvr"/> </m:mathPr></w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="true"
DefSemiHidden="true" DefQFormat="false" DefPriority="99"
LatentStyleCount="267"> <w:LsdException Locked="false" Priority="0" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Normal"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="heading 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 7"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 8"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 9"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 7"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 8"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 9"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="35" QFormat="true" Name="caption"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="10" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Title"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="1" Name="Default Paragraph Font"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="11" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtitle"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="22" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Strong"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="20" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Emphasis"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="59" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Table Grid"/> <w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Placeholder Text"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="1" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="No Spacing"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Revision"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="34" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="List Paragraph"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="29" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Quote"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="30" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Quote"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 1"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 2"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 3"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 4"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 5"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 6"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="19" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Emphasis"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="21" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Emphasis"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="31" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Reference"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="32" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Reference"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="33" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Book Title"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="37" Name="Bibliography"/> <w:LsdException Locked="false" Priority="39" QFormat="true" Name="TOC Heading"/> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]> <style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Table Normal";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt;
mso-para-margin-top:0in;
mso-para-margin-right:0in;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0in;
line-height:115%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri","sans-serif";
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}
</style> <![endif]--> <div align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 200%; text-align: center;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 200%;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; text-align: justify;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 200%;"><span style="mso-tab-count: 1;"> </span>The Inconvenient Truth is a movie that gives a message about how the world are suffering by the enemy that we as a human being cannot see clearly, the global warming. As the narrator in the story, Al Gore, the candidate of being the next president of United States of America a couple years ago had given a speech on how global warming really works, the issues are literally ignored by many people that does not believe that the enemy of human being existence are our own actions. There are a lot more to say how global warming really works and how our earth is finally giving us the message that it cannot stand more of our actions toward destroying ourselves. There are evidences in the movie that we can see in the news everyday, but still, no one has an urge to do something about it.</span></div><div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; text-align: justify;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 200%;"><span style="mso-tab-count: 1;"> </span>“What’s get us into trouble is not what we don’t know. It’s what we know for sure that just ain’t so” is the quote by the famous widely known author, Mark Twain. This quote tell us that it is not what we do not understand that get us into trouble, but it is what we do know for sure but we choose to ignore it at once. The pollution is bad for the environment, but we do it still because it is convenient to us. Even Al Gore, the environment activist and still sided to the environment in his politics career cannot make a difference although he has all the legitimate power to make a difference. This is because the United States government keeps ignoring him whenever he talks about environment. He believes that global warming is no longer a political issue, but more of a moral problem. That is why he keeps fighting all over the year giving speech to make people aware of global warming. </span></div><div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; text-align: justify;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 200%;"><span style="mso-tab-count: 1;"> </span>As we can see, the atmosphere is very important because it helps to maintain the temperature of the earth, but also vulnerable because it is so thin. The heat and radiation from the sunlight are being filtered by the atmosphere and only parts of them are absorbed. Being absorbed, the heat will help to warm the planet in a natural way and will be released out back into the space as soon as another heat is queuing to penetrate into. However, this process is interrupted by the existence of the greenhouse gasses. Since the industrial revolution in the 19<sup>th</sup> century the burning of fossils starts to increase the level of carbon dioxide in the atmosphere. Not just carbon dioxide, but nitrous oxide and methane also contribute to the existence of greenhouse gasses at the atmosphere but just in small proportions. When the level of carbon dioxide is at the dangerous state, the greenhouse effects occur. Greenhouse effect is the phenomena which thermal radiation of the earth surface is absorbed by atmospheric greenhouse gasses and is re-radiated in all directions. Most of it was re-radiated back to earth surface. This phenomenon is the biggest trouble that had been contributed in global warming problem. </span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://www.ecoslopes.com/wp-content/uploads/2009/03/greenhouse-effect-solutions-300x225.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="http://www.ecoslopes.com/wp-content/uploads/2009/03/greenhouse-effect-solutions-300x225.jpg" width="400" /></a></div><div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; text-align: justify;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; text-align: justify;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 200%;"><span style="mso-tab-count: 1;"> </span>The easiest way to encounter the heat which is not the very wise idea is to put the giant ice into the ocean. But, how many ice that we need to cool down the earth temperature back to normal? Literally, we can now see the effects of global warming that happened to our glaciers. Many highlands have glaciers. But according to the picture taken from the satellites, they are reducing in size of ice nowadays, which means the heat had already melted them down into freshwater and running down our streams into the oceans. 650 000 years ago, in the 7<sup>th</sup> ice age, the sea level not as high as today. If these continue to happen for the next 100 years, we will be living underwater because as the satellites shows many big cities are build at lowlands near the sea. As for the heat, it also started to show some sign when a heat wave killed many people in 2005. Heat wave is the most lethal type of the weather phenomenon. Why? Because when the heat started to change water into vapor, it is not just the river and the ocean, but also the water from the soil. The heat sucks up the moisture from the soil which will result in the soil dried up. So, there will be no vegetation can be planted, no food can be obtained and no organism can survive in that area anymore. Long drought also gives effect to the forest when there are many wildfires or bushfires. If the heat wave occurs during a drought, it will dry up all the vegetation and contributes to the wildfires. Global warming also cause heavy rain in some places that will lead to flood that also killed many people like what happened to China and Turkey this year. Generally, some places will be extremely dry and some other places will be extremely wet as the season changes. </span></div><div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; text-align: justify;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 200%;"><span style="mso-tab-count: 1;"> </span>Hurricane is also one of the effects of global warming. There is research made by scientist that questioned why the storm’s wind velocity is increasing each year? The research ended up with one shocked conclusion which is the heat. When temperatures increase, wind velocity also increase which will make the storm or hurricane more powerful each year. For example, Katrina hurricane that moves along at the hot water area had killed many people. 1836 fatalities recorded since the last it strikes United States in 2005. It also cost 1.8 million U.S dollar to their government for the damage that it takes.</span></div><div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; text-align: justify;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 200%;"><span style="mso-tab-count: 1;"> </span>The Arctic act as a giant mirror that helps to bounce the sun rays back to the open space. But, because of sea temperature is rising, the ice of Arctic start to melt down and increase the sea water level and we thought it was the most horrible thing ever happen to the earth. Wrong. As the ice of Arctic melting, the sea will be filled with freshwater that came from the ice which will reduce the sea salinity level. Salinity of the sea act as a giant heating machine that provide a little warm to the Europe and American continent during the winter. But, when the salinity is decreasing, the sea can no longer provide warm to these two continents which lead to extreme cold. It proven and appear to be happen to Europe in 2009 and 2010 when the lowest temperature recorded is about -45.6°C. This led to number of death, widespread transport disruption and power failure. </span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://constitution.freeblogit.com/files/2008/06/bear071207_600x4951.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="330" src="http://constitution.freeblogit.com/files/2008/06/bear071207_600x4951.jpg" width="400" /></a></div><div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; text-align: justify;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 200%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></div><div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; text-align: justify;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 200%;"><span style="mso-tab-count: 1;"> </span>The world can be the better place to stay if we as a human being start to care about what kind of message it try to give us. It can still be saved from global warming if we are all stop worrying about what more convenient to us. If we want to save earth, we have to start from the very beginning of our action and our attitude. As an African proverb says “When you pray, move your feet” which mean if we are hoping for a change, we ourselves have to move and make the change happens.</span></div><div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; text-align: justify;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; text-align: justify;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 200%;">***ni essay aku pasal global warming yang aku buat sebagai assignment kat universiti aku... ayat semua original. takda copy and paste... rasa-rasanya aku boleh x jadi penulis?? huhuhu.. </span></div><div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; text-align: justify;"><br />
</div>Shafiq Asnawihttp://www.blogger.com/profile/09150109288201088304noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2677154552347883355.post-40829508676143498462011-01-19T11:56:00.000-08:002011-01-19T11:59:59.268-08:00aku dan marah~Penah tengok cerita "Anger management" tak? cerita yang mengisahkan sorang laki yang terpaksa menerima terapi daripada seorang psikiatris kerana marah yang melampau... tapi bukan marah pada orang lain... tapi lebih kepada marah kepada diri dia sendiri sebab biar orang pijak kepala dia.. OK... but my story, it is completely different... Aku seorang yang pemarah... pemarah kenapa? sebab aku marah ialah lebih kepada sesuatu terjadi...tapi aku tak mampu untuk buat sesuatu untuk itu... jadi aku marah..<br />
<br />
Contohnya... aku janji dengan seseorang yang aku nak keluar minum dengan dia... bila aku sampai di kedai, aku tunggu lama sangat... dan dia datang... tapi lambat.. aku akan jadi marah... kenapa? sebab aku tak boleh buat sesuatu untuk hilangkan marah tu... contohnya, dia kawan aku.. jadi takkan aku nak pukul dia sbb dia dah buat aku marah.. contoh lg.. dia awek aku, takkan aku nak marah dia sebab dia lambat... tambah pulak dia awek, so kalau dia merajuk, jadi tugas aku pulak nak pujuk... paham???<br />
<br />
OK... bila api marah tu wujud dalam diri aku... dia akan jadi susah untuk dipadamkan... orang lain takkan faham apa aku rasa waktu tu... yang orang tau, budak ni pemarah, so marah dia lagi.... jadi orang marah aku lagi sebab aku pemarah... hakikatnya, orang pemarah perlukan orang yang bagi ketenangan... orang yang sedia nak dengar apa yang dia nak marahkan, dan orang yang boleh dia cerita masalah marahnya tu... tak kiralah marah dengan muka bengis ke, marah dengan muka mcm hantu skali pon... sebab penawar bagi marah, pada aku selain mengambil wuduk ialah.... PENDENGAR YANG SETIA.<br />
<br />
marah ni bagi aku, adalah macam satu elemen yang mampu ditransferkan... atau dipindahkan.. apabila seseorang tu marah, dia perlukan satu medium lain, untuk dia transfer marah dia tu... jadi... disinilah pendengar tu berfungsi... pendengar yang baik mampu menyerap semua marah seseorang tu kemudia menenangkan orang sekaligus memadamkan api marah yang ada dalam diri dia... tugas macam ni selalunya diambil oleh orang yang kita sayang... sebab orang yang disayangi ni lebih memahami diri kita secara tak langsung mampu menjadi pendengar yang setia.. contohnya boyfren ke, girlfren ke, kawan baek ke, adik ke, abang ke, kakak ke mahupon mak ayah sendiri...<br />
<br />
Tapi... masalah akan timbul apabila, pihak yang sepatutnya menenangkan pihak yang marah tu tak mampu jadi pendengar yang setia, sebaliknya marah pulak kepada orang yang marah tadi tu... sebabnya kerana dia tak faham, tak mahu faham, dan takkan faham orang yang mrah tu... jadi disini lah banyak berlaku masalah penceraian suami isteri, ataupun putus hubungan dengan pasangan kekasih masing-masing... kerana satu pihak yang marah, tidak berjaya ataupon tidak ditenangkan oleh pihak yang satu lagi... os esok, bila nak pilih pasangan, pilihlah yang mampu bagi ketenangan pada kita, bukan yang kita silap sikit, nak marah, bila kita marah, dia pulak nak tambah marah... this is wrong! korang takkan kekal lama bila pasangan mcm tu... trust me.. aku dah alami...<br />
<br />
sekarang dah paham kan ape tafsiran marah definisi aku... hehe.. Hakikatnya... mak ayah aku adalah pendengar yang sangat setia... aku boleh marah (bukan marah diorang), aku boleh cerita marah, dan aku boleh tunjuk muka marah( sambil cerita marah) pada mereka... dan sebelum aku sedar, marah tu sudahpon ditransferkan dan aku menjadi sejuk semula... sebab mereka sangat memahami aku.... tapi... sekarang aku di universiti... tempat dimana aku terasing daripada mak ayah aku... macam mana aku nak overcome masalah ni... aku pon tak tau..Shafiq Asnawihttp://www.blogger.com/profile/09150109288201088304noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2677154552347883355.post-56765939332046305372011-01-09T00:52:00.000-08:002011-01-09T00:52:55.269-08:00MiNaT, HoBi dan aku..... (bahagian 2)hobi kedua : baca novel<br />
<br />
hobi ni aku buat time hujung- hujung zaman persekolahan aku... dikala orang cakap cinta zaman sekolah mula nak berputik.. tapi aku buat hobi ni tak lama.. tau kenapa? sebab bila aku baca novel, baru 2 ke 3 page, aku tertidor.. maka keronyok la aku punya novel dek kerana aku tidor x sedar diri...actually novel- novel tu bukan aku punya.. masa hujung- hujung zaman sekolah, buat pertama kali aku berkawan dengan kawan- kawan yang lari terus daripada kriteria kawan- kawan yang aku cari... diorang ni orang- orang yang buleh aku katakan jiwang, dan obses dengan cinta, hati dan perasaan... hahaha... aku rase bongok nak bincang pasal benda ni time skolah... dan novel- novel tu pulak bukanlah novel- novel yang versatil... hanya tertumpu pada novel cinta terbitan alaf 21... alaa.. yg budak- budak pompuan suka baca tu... Ya! itulah novelnya... aku pulak bile dah bukak novel cinta ni, rasa mcm kepala aku kene hempap ngan kampit beras... ngantok je memanjang.. haiihh.. plus, hobi ni bukan hobi yang murah... sebijik novel terbitan alaf 21 mencecah 30 ringgit... bagi aku yang hanya dapat sebulan 100 ringgit dari ayah aku waktu tu, hobi ini boleh aku kategorikan sbagai hobi mahal dan bodoh nak mampos!! hahaha... mau taknya... mana nak beli novel lg, nak makan lg... nak bli buku lagi... dah la bosan... tapi aku kagum dengan member- member aku ni... diorang bule beli hari ni novel tu dan petang esok dah habis khatam 1 novel.. gila! sebab masalah kewangan dan rasa yang hobi ni merepek, aku tinggalkan hobi ni... sekejap je aku buat... haha..<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh6MTYgpvD1F1uZhPjWN8ejb6_veWoRst_jVof4q2iRdV8idALb-Zm2uvcZY6hyJw9DWiMj2E53ZZ-lerWn0WdH7HrTHFEv_lIVqs21KSUInvGjH55e_xweHcP85fq7jOQXOEZXfMSSv3s/s1600/cenderahati_alaf1.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="243" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh6MTYgpvD1F1uZhPjWN8ejb6_veWoRst_jVof4q2iRdV8idALb-Zm2uvcZY6hyJw9DWiMj2E53ZZ-lerWn0WdH7HrTHFEv_lIVqs21KSUInvGjH55e_xweHcP85fq7jOQXOEZXfMSSv3s/s320/cenderahati_alaf1.png" width="320" /></a></div><br />
<br />
Fakta: sebenarnya dalam tempoh aku dok buat benda ni, hanya sebiik novel aku berjaya habiskan... pastu di tengah - tengah novel yang kedua.. aku quit... hehe.. so jumlah bacaan aku hanyalah 1 setengah saje.. sekian...<br />
<br />
to be continued...Shafiq Asnawihttp://www.blogger.com/profile/09150109288201088304noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2677154552347883355.post-85564886609135373142011-01-08T18:28:00.000-08:002011-01-09T00:56:57.708-08:00MiNaT, HoBi dan aku.....Imbas kembali.... hampir 10 tahun yang lalu... waktu aku di tingkatan 2 di antara sekolah yang sangat famous seluruh Pulau Pinang.. ya.. my very high school.. SMKA Al-Irshad... remaja umur 14 tahun waktu tu, masih tercari-cari identiti... still di awangan... walaupun ada beberapa member-member aku dah tau hala tuju diorang kat skolah tu.. tapi aku tak ikut.. tak sesuai dengan jiwa aku.. untuk itu, aku beranikan diri aku untuk mencuba hobi dan minat sorang-sorang kawan-kawan aku... tujuan aku, nak tengok sama ada minat tu ngam ke tak dengan aku... haha..<br />
<br />
cerita seterusnya ni.... berlaku dalam tempoh 4 tahun aku belajar di sekolah, iaitu sampai la aku tamat tingkatan 5 dari tingkatan 2...<br />
<br />
Hobi pertama: melukis kartun...<br />
<br />
-Hobi yang pertama ni takdelah susah sangat... sebab aku sendiri pon mmg suka melukis dari aku darjah 1 lagi.. haha.. salah!! susahnya aku rasa nak lukis kartun ni... aku tanya diri aku, kenapa aku x boleh lukis... sedangkan aku tengok member aku dengan senangnya hasilkan 1 masterpiece yang balance kiri kanan depan blakang... aku pon mula buat siasatan... siasat punya siasat ( sampai abes skolah) aku kumpul banyak maklumat..<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://monsterguide.net/files/2009/03/manga_draw.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="208" src="http://monsterguide.net/files/2009/03/manga_draw.jpg" width="320" /></a></div><br />
pertama, karikatur perlukan idea yang tak ada pada orang biasa.. sentiasa perlu pikir out of the box.. idea yang dijumpai tu akan buat kartun yg dilukis tu hidup, tak kosong.. kedua, style lukisan mestilah tak lari... konsisten je... walaupun melukis watak- watak yang berlainan... contohnya...kalau lukisan selalunya guna ballpen or pensil, jangan pulak pi guna charcoal... it will kill the mood of the kartun.. ketiga, latihan... practice lukis sebanyak mungkin... rujuk komik-komik punya style kalau rajin... walopun aku lukis burok, aku practice jugak... dan korang akan nampak, style lukisan tu akan sikit2 jadi konsisten dan sama... keempat, bakat... aku letak bakat ni paling last sebab aku percaya orang boleh buat apa saja kalau banyak latihan.. bakat ni hanya untuk menambah baik je... hasilnya... sampai sekarang aku enjoy melukis... aku suka melukis... untuk diri aku sendiri....<br />
<br />
<br />
<br />
To be continued.....Shafiq Asnawihttp://www.blogger.com/profile/09150109288201088304noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2677154552347883355.post-51838602252032904022010-12-09T19:40:00.000-08:002010-12-09T19:40:13.808-08:00This Is My Story...: Apa yang aku tak sedar.... sekarang aku belajar......<a href="http://maistorerie.blogspot.com/2010/12/apa-yang-aku-tak-sedar-sekarang-aku.html?spref=bl">This Is My Story...: Apa yang aku tak sedar.... sekarang aku belajar......</a>: "Cuba tengok gambar ni.... gambar ni aku ambik kat universiti tempat aku tengah menuntut ilmu sekarang ni... ada sapa- sapa perasan apa-apa p..."Shafiq Asnawihttp://www.blogger.com/profile/09150109288201088304noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2677154552347883355.post-27382117428105805952010-12-09T19:33:00.000-08:002010-12-09T19:33:42.979-08:00Apa yang aku tak sedar.... sekarang aku belajar....<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBFZhrblKf3FDHbOuCP-EEhIoyWItTS7ct_aSrYVTPkR9KXCKFpMRXODCHGefyqj3ASHmKcs2oPlVGL-TW77XzFOMaa3NcfVX5nrnIGZxvjVkIy_wh4ah8m2RvcM_JCMmqUufHlg-9S-rU/s1600/SDC12629.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBFZhrblKf3FDHbOuCP-EEhIoyWItTS7ct_aSrYVTPkR9KXCKFpMRXODCHGefyqj3ASHmKcs2oPlVGL-TW77XzFOMaa3NcfVX5nrnIGZxvjVkIy_wh4ah8m2RvcM_JCMmqUufHlg-9S-rU/s400/SDC12629.JPG" width="400" /></a></div>Cuba tengok gambar ni.... gambar ni aku ambik kat universiti tempat aku tengah menuntut ilmu sekarang ni... ada sapa- sapa perasan apa-apa pada gambar ni? takda? Exactly! gambar ni nampak macam gambar biasa saja, ada sungai, ada benting pasir, ada pokok-pokok... nampak indah... hehe...<br />
<br />
Tapi, gambar tu lebih dari apa yang kita dok nampak.. sebabnya:<br />
<ul><li>kalau tengok betul-betul, ada sampah yang dibuang kedalam sungai ni, menyebabkan aliran air bengkok sana, bengkok sini... sebab sampah tu dah sekat laluan asal dia..</li>
<li>2nd, ada tumbuhan-tumbuhan misteri yang tumbuh di sekitar laluan air tu yang kita tak tau dari mana dia datang... tumbteri (tumbuhan misteri) ni penuh sampai ujung gambar ni...</li>
<li>air sungai sikit... sebab kat belakang gambar ni sbnarnya ada longgokan sampah yang dah sekat laluan air yang banyak tu... jadi yang aku ambik ni nampak cetek je airnye...</li>
</ul>untuk pengetahuan semua, kalau dulu, aku tengok gambar ni, aku pon rasa biasa je keadan ni... tapi.. bila aku belajar satu subjek ni kat USM... 'Ecology and weed management'... aku mula tau yang keadaan gambar ni ialah keadaan alam sekitar kita yang tengah teruk... lagi satu, tumbteri yang aku mention tadi tu ialah bidang kajian aku untuk subjek aku ni... tumbteri tu ialah rumpai(weed) ataupun definisi biologinya ialah tumbuhan yang kita tidak mahu dan memberi masalah kepada manusia dan alam sekitar... definisi aku sendiri '<b><span style="color: red; font-family: "Courier New",Courier,monospace; font-size: large;">pokok yang kita tak tanam pon, tup-tup dia ada kat situ sendiri, pastu menyusahkan aku nak mencabutnya pulak...</span></b>' hahahahaha........ baru aku tau yang weed ni sebenarnya masalah kat kita... bukan kita saja... dia jugak masalah kat tanaman kita, livestock kita... waww... dan ini ialah apa yang kami buat kat sungai tadi...<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEio8HjnF2_GHMBrUi-pephiPrG_jhpCN8VNTDthwVE4SIovtLw7Y9hQ5NPFNDQvgM_2EBJDY1sKS3NnmG0SHHTVfOvkArPUiY4SwUoFP6S8mW_DZMjxeqyJjvtKuo7uKH_fHfWkiF0QVVv_/s1600/SDC12628.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEio8HjnF2_GHMBrUi-pephiPrG_jhpCN8VNTDthwVE4SIovtLw7Y9hQ5NPFNDQvgM_2EBJDY1sKS3NnmG0SHHTVfOvkArPUiY4SwUoFP6S8mW_DZMjxeqyJjvtKuo7uKH_fHfWkiF0QVVv_/s400/SDC12628.JPG" width="400" /></a></div>Kami kutip weed tu semua untuk dibuat kajian... spesies mana yang banyak, yang sikit, yang bahaya, yang tak bahaya... camtulah... bukan aku sorang je yang tibe-tibe terkejut tangok semua yang indah dlm semak samun tu masalah, ramai lagi yang ter'kagum' ngan seadaan itu...<br />
<br />
apa- apa pon aku percaya yang Allah jadikan setiap benda di bumiNya ni ada sebab, fungsi dan kegunaannya.. takdak benda yang dicipta saja-saja je... cuma terpulang kepada kita untuk menilai dan menyiasat misteri di sebalik setiap ciptaanNya... sekian trima kaseh....Shafiq Asnawihttp://www.blogger.com/profile/09150109288201088304noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2677154552347883355.post-75382705767904009642010-12-09T01:06:00.000-08:002010-12-09T05:36:34.114-08:00aku dan doktor gigi......<b style="color: red;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;">s</span></span></b>atu hari tu... aku bangun je pagi, cuci2 muka, gosok2 gigi... pastu aku turun la nak makan roti canai.... sedapnye jamah roti canai pepagi nih. haiihh... Nak dijadikan cerita, tiba-tiba time nak mngunyah tu, gigi aku punya lah sakit.. macam nak pengsan walaupun nak kunyah skali je lagi... Teros selera makan aku hilang.. potong betollahh.. aku pegi ke cermin, tengok-tengok, cari2... sekali gusi aku dah 'berbelon' daa... tengok pulak kat gigi yg tempat gusi belon tu... memang sah ada lubang kat situ.. cuma tak nampak sangat sebab sisa makanan banyak dah masuk... adusss... Ni maknanya aku kena pegi jumpa doktor gigi! alamak! aku takot doktor gigi!! dalam banyak-banyak jenis doktor yang ada kat dunia ni, doktor gigi la yg paling aku takot.. pastu tak pelah... yang penting sakit ni hilang dan aku buleh makan macam biasa balik..<br />
<br />
<b style="color: red;"><span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace; font-size: x-large;">2</span></b> hari lepas tu (tunggu belon tu jadik kecik) aku pon pegi la klinik gigi... Alhamdulillah, dia tampal je gigi aku, tak pulak dicabutnye... huhuhu.. sekian trima kasih... ehh.. bukan cerita ni yang menjadi isu sebenarnya... isunya ialah, kenapa dalam ramai doktor yang ada, aku cuma sangat cuak pada doktor gigi????<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://www.jokesy.com/images/dentist-jokes.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="325" src="http://www.jokesy.com/images/dentist-jokes.jpg" width="400" /></a></div><br />
<br />
<b style="color: red;"><span style="font-size: x-large;"><span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;">k</span></span></b>alau dulu, time skolah, ade nurse gigi nanti datang ke sekolah.. nurse klinik kerajaan.. diorang datang, lepas tu satu demi sati kelas akan dipilih untuk masuk ke 'bilik kesihatan' untuk buat inspection gigi.. haha.. sape- sape ingat tak cerita ni?? tapi, nurse- nurse gigi ni punya lah jahat.. diorang suka mengutuk kelemahan budak-budak.. 'budak ni gigi kotor lah', 'budak ni mulut busuklah', 'budak ni makan ape haaa sampai gigi teruk macam ni??'... sikit pon diorang tak menunjukkan imej yang baik sebagai seorang nurse.. maklumlah... nurse.. blajar tak tinggi mana pon.. keje penat, gaji sikit.... perspektif aku waktu tu 'teruknya nurse ni, mak aku pon x penah mengutuk sampai macam ni..'.. korang nampak tak? this is the point... kanak- kanak waktu tu... kalau dah dilayan begitu rupa... terus kesimpulan yang dibuat ialah ' semua nurse dan doktor gigi jahat!!!'... simple... diorang tak belajar psikologi kanak-kanak ke... habeh nanti budak tu sakit gigi, dipendam je... tak mau pegi jumpa doktor gigi... sebab apa? sebab jahat.. ingatan lama tu yang dok cucuk supaya diorang kata macam tu... hakikatnya, kalau doktor gigi yang swasta ni... baiiiiiiiiiikkkkkkkkkkkkk sangat... boleh bawak berborak, berbincang... macam ni lebih selesa.. kita takdela rasa berdebar sangat... bukan jadi kat aku sorang je trauma ni... ramai lagi.. perspektif aku kat diorang ni susah nak diubah... semua bukan sebab aku... sebab diorang sendiri... pendek kata, aku tak suka nurse yang poyo macam diorang tu bagus sangat... caitt ptuiiihh...Shafiq Asnawihttp://www.blogger.com/profile/09150109288201088304noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2677154552347883355.post-3309084559022361652010-11-05T20:45:00.000-07:002010-11-05T20:46:10.322-07:00dahulu dan sekarang... (bahagian 2)<div style="background-color: #f3f3f3; color: #20124d;">ehem2... err.. aku xtau nak intro ape.. tapi the moment aku bukak dan tulis blog ni, is the moment yang aku rasa sunyi dan perlu untuk aku luahkan apa yang bermain dalam kepala otak aku ni sepanjang aku hidup...</div><div style="background-color: #f3f3f3; color: #20124d;"><br />
</div><div style="background-color: #f3f3f3; color: #20124d;">YA.. <span style="font-size: large;">dahulu dan sekarang bahagian 2</span>...kalau dulu waktu skolah sampai masok matriks aku loser.. aku rasa dah sampai kot masanya aku ubah diri jadi org laen lepas apa yang berlaku... aku sikit2 sedar kenapa aku jadi sangat loser kat skoah dulu... pikir punya pikir.. aku jumpa sebabnya... tu pon masa tengok muvie orang putih... iaitu aku sangat2 <span style="font-size: large;"><span style="background-color: #ffd966;">INFERIOR</span></span>... tau apa inferior? inferior tu malu nak tunjuk bakat, malu nak buat itu, malu nak buat ini, malu nak tanya, malu nak tonjolkan diri.. apa yang aku pikir ialah takut orang pandang pelik dan mengta aku bukan2 pada time tu... so bila aku abis matrik, aku decide untuk ubah perkara tu... ubah sikap tu..</div><div style="background-color: #f3f3f3; color: #20124d;"><br />
</div><div style="background-color: #f3f3f3; color: #20124d;">then aku diterima masuk ke universiti industri selangor(UNISEL) pada tahun 2006.. sikit2 aku tonjolkan diri.. sikit2 aku bergaul dengan orang yang background dia lagi teruk daripada aku... kat sini aku belajar jadi <span style="font-size: large;"><span style="background-color: #f1c232;">SUPERIOR</span></span>.. aku tonjolkan diri aku... malah aku upkan diri aku sendiri.. puji diri sendiri dan macam2 lagi yang up up up... dan aku mengaku... aku rasa seronok buat macam tu... aku rasa seronok untuk bandingkan diri aku dengan orang yang lebih inferior daripada aku... yang bestnye lagi ialah sikap aku waktu ni banyak memaksa diri aku untuk jadi lebih baik dari orang yang aku rasa baik... jadi aku pon pulon(usaha).. pulon punya pulon dan aku dapat apa yang aku nak... aku dapat pointer bagus... 3 kali dean list, bergaul dengan member2 yang stylish... cukup buat aku rasa seronok... walaupun kadang2 ada masalah yang buat aku fed up.... dari sini aku mula bentuk aim untuk diri aku sendiri... aku mula rasa apa yang aku pilih ialah jalan yang Allah dah tentukan untuk aku... apa yang aku kena buat, cuma follow jalan ni dan jangan melencong... follow je... Alhamdulillah... sekarang aku dah berada kat universiti sains malaysia(USM) menyambung pengajian aku dalam bidang biologi tulen major dalam botani... dan aku masih meneruskan apa yang aku buat kat unisel untuk aku terus naik... dan naik... dan naik lagi.. </div><div style="background-color: #f3f3f3; color: #20124d;"><br />
</div><div style="background-color: #f3f3f3; color: #20124d;">cerita yang aku bagtau kat atas bukan bermaksud aku nak bangga diri dengan pencapaian aku sekarang... aku bangga tapi tak bangga diri la... yang aku nak tekankan kat sini adalah, kalau kita nak survive hidup kat dunia ni... kita mesti buat silap.... sebab dari silap tulah kita belajar... survivor paling bagus kat dunia ni ialah orang yang buat silap tapi dia sedar dia tersilap n dia cari jalan untuk ubah kesilapan dia tu supaya dia tak ulang lagi silap yang sama... berapa banyak silap daaaa...</div><div style="background-color: #f3f3f3; color: #20124d;"></div><div style="background-color: #f3f3f3; color: #20124d;">so... sekarang ni aku diambang peperiksaan.. jadi aku suka untuk ingatkan diri aku tentang kesilapan yang penah aku buat dulu.. supaya aku boleh pastikan diri aku tidak lagi buat benda yang sama 2 kali... good luck kepada siapa yang ambik exam... good luck kepada diri aku sendiri... semoga dapat dean list lagi...</div>Shafiq Asnawihttp://www.blogger.com/profile/09150109288201088304noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-2677154552347883355.post-54806075996348436902010-09-12T21:52:00.000-07:002010-09-12T21:52:32.894-07:00dahulu dan sekarang... (bahagian 1)Lima tahun lepas, time aku mula-mula masuk ke matrikulasi, aku hanya seorang pelajar biasa yang tak berinovatif, tak bersungguh-sungguh, tiada motivasi, pemalas, diawang-awangan dan lemah semangat.. waktu itu, aku pikir aku nak rehat dalam belajar lepas aku penat time SPM dulu.. Penat ke? hahaha.. dulu aku sekolah agama, jadi minda aku tertutup. Aku hanya bergaul dengan kawan-kawan yang satu macam je.. satu macam tu... err... aku pon xtau nak cakap... Tapi semua sama jelah... hehe.. Jadi bila melangkah ke matrikulasi, aku hilang arah.. bile hilang arah, aku sebat je la sape-sape pon jadi kawan aku... nak jadi cerita, aku punya seronok berkawan, sampai aku lupa misi asal aku ke matrik ni. Bukan aku nak salahkan kawan-kawan time matrik atas kelalaian aku.. Tapi, aku salahkan diri aku sendiri sebab seronok sgt sampai lupa diri.. Bila pikir-pikir balik, aku rasa bodoh.. kenapa? dalam usia 18 tahun, aku masih belum matang untuk menentukan apa yang betul, dan apa yang salah...Shafiq Asnawihttp://www.blogger.com/profile/09150109288201088304noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2677154552347883355.post-78459159741524907602010-08-31T23:40:00.000-07:002010-08-31T23:40:08.428-07:00raya is coming...Bile fikir pasal raya, semua orang fikir nak beli baju baru. Tapi best ke beli baju baru? Kalau tengok balik, raya sekarang dah tak macam raya dulu- dulu. Raya dulu semua hilang dari rumah, keluar beraya, keluar melaram. Tapi budak sekarang tercatuk je depan TV. Malas nak bergerak sebab kenyang sangat. Lagi satu, bulan puasa dulu- dulu orang akan sibuk tulis kad raya. Pakcik posmen sampai x menang tangan nak hantar kad. Lepas tu pulak, sape- sape yang agak popular tu, banyak la kad raye yang dia dapat. Sampai buleh buat gantung- gantung la aku dengar. Bila baca kad raya tu, macam- macam ayat keluar. Nak duit raya la, jangan lupe datang rumah la.. Hehehe.. Yes! But my friend.. That was before. Sekarang tidak lagi. Budak- budak sekarang terlalu moden sampai nak antar wish Selamat Hari Raya kat orang pon nak yang buleh dibuat dengan hanya satu klik di hujung jari saje. Pemalas kan? Aku bukan membantah. Modernization is good. But sometimes for special occasion like this, kita kena jugak balik pada yang lama. Sebab yang lama tu la yang membawak seribu satu kenangan. Yang lama tu la yang menampakkan semangat kita nak beraya tu tinggi. Yang lama tu la wat kita rasa hepi bila nak beraya.. Kecik- kecik dulu, aku selalu tulis kad raya time bulan puasa. Wajib lah. Kadang- kadang nak tulis kat sepupu je. Bukan kat orang lain. Kawan- kawan skolah, Makcik, Maksu.. Semua pun duduk tak sampai sebatu pun jauhnye dari rumah aku. Hahaha.. Abah aku pulak best, encourage anak- anak.. tolong belikan setem, belikan kad, susah- susah sgt, dia tolong buatkan kad. Kat sini menampakkan yang kitorang dulu kecik- kecik rajin buat benda ni.. Nampak macam sia- sia. Yelah, tulis kad raya nak kasik kat orang yang selalu kita jumpa. Tapi benda mcm ni lah yang menaikkan semangat raya kami. Dulu- dulu la.. Time hari raya pulak, bile dah keluar tak reti nak balik rumah. Petang- petang dah nak dekat maghrib, baru nampak batang hidung. Mama pun x kisah. Hari raya kan.. Dah lambat balik rumah, bnyak la duit yang dapat.. Tapi semua duit kecik- kecik je.. raya kampung, mane ade orang nak bagi banyak- banyak. walaupun tak sebanyak mane nilai ringgitnye, tapi kami puas beraya. Sebab rase berat duit syiling tu rase macam tengah pegang duit yang sangat banyak.. dah kaya.. hahahaha. Agaknye budak- budak sekarang malas nak keluar beraya sebab duduk rumah pon dah buleh dapat lebih dari RM50. sape bagi? ayah jugak bagi.. pastu perut ke depan semua.. Bukan pegi beraya rumah orang, orang jamu makan sampai kenyang. Tapi belasah yang rumah sendiri. Sedih aku tengok sepupu- sepupu aku sekarang. Diorang tak merasa raya yang kami kecik- kecik dulu rasa... Anyway, Selamat Hari Raya..Shafiq Asnawihttp://www.blogger.com/profile/09150109288201088304noreply@blogger.com1